linneanjohansson

Blää vad trött jag börjar bli..

Knappt sovit nåt sen i måndags och det känns verkligen i kroppen.

Helt död, men fick mig iaf till gymmet idag.

Kanske hur skönt som helst att vara tillbaka där!

Nu har man klivit på jobbnatt 2 av 3 och snart får man hem å sova.

Om det nu går vill säga..

Gillar dock nätterna hur mycket som helst.

Då får man krypa in i sin lilla bubbla, vara för sig själv med tankar och funderingar.

Man slipper vara social och upp i folk helatiden.

Bara mysa och ta hand om alla goa gamlingar.

Önskar inget hellre just nu än att vrida tillbaka tiden 3 månader.

Då var allt så jäkla bra.

Kändes som ingenting kunde gå fel.

Nu känns det som att hela världen står och stampar på mig,

och jag kan inte ta mig upp, svårt att andas, svårt att sova, svårt att tänka.

Känslorna blir för många och jag kan inte riktigt sortera allt.

Allt är så frustrerande, det är så mycket jag vill göra och ta tag i,

men det finns som ingen ork längre.

Fast jag vet ju att efter regn kommer solsken

så allt kommer nog ordna upp sig tillslut

och allt kommer bli bra.

Jag önskar bara att det kunde bli så nu på en gång.

Inte bara för min egen skull utan för många andra också.

Speciellt mina nära och kära.

Har då iaf halft bestämt mig för att gå ut i helgen.

Klä ut mig och fira Halloween med de jag tycker om.

Ha kul och inte tänka så mycket.

Hämtade också hem min lilla prins Sheldon idag

som myst hos mormor några dagar.

Världens mysigaste missemjau!

Kanske jag lyckas sova lite bättre nu.

Annars går jag nog sönder väldigt snart.

 

 

Vissa saker kommer aldrig förändras.

Nuuu back to work!

3 timmar till, GOGO!